Senaste inläggen

Av Isabella - 9 december 2012 12:38

Ja, igår skulle vi på glöggfika hos min moster i gustavsberg.

Så blev det inte.

Vi kämpade in ungar i bilen, Charlie skrek. Jag fick honom att somna ganska snabbt. Han hade sovit dåligt och blivit väckt flera gånger under dagen. Stressen inom mig över att han skulle ha en dålig kväll gjorde mig till ett vrak på två röda.

Gps:en som vi har u bilen var kall och blev ett helvete att hålla på med. Mobilens gps var inte uppdaterad och behövde köpa licens till. Jag försöker uppdatera lappen och sambo försökte fixa med gps.

Då skriker Elvis till så Charlie vaknar igen. Vi hade hunnit till Alby när jag sa till sambo att vända. Vilket vi gjorde. Så glöggfika blev banan istället. Funkar det med.

Det är inte värt det. Alls.

När Charlie blir äldre får dem glatt stå ut i baksätet om vi ska någonstans. Men jag kände att Charlie's droppe var droppad.

Det tog oss fyra och en halv timme att få honom att somna igår
Tålamod önskar vi oss i julklapp.

Men idag förresten la jag in Charlie i deras rum på morgonen. Så idag har han haft sovmorgon och känns underbar. Fina lilla challanballansmallankallan.

Av Isabella - 8 december 2012 09:40

Igår kväll somnade Charlie av sig själv. Utan skrik. Utan gnäll. Utan att vi gjorde något alls.

Vi hade kroppskontakt med honom hela dagen. Han kändes lugn och avslappnad. Märkte vi att han blev missnöjd så gick Henke runt med honom och gungade honom lugnt. Det kanske gjorde susen för vid tio när han blivit gungad en stund och han var mätt så la vi honom mellan oss under hans täcke. Vips så började ögonlocken bli tyngre och helt plötsligt sov han.

Då grät jag igen. Men den här gången av lycka.

Kan vara så att sempers-dropparna vi ger honom börjat funka, för magen krånglar inte alls på samma sätt.

Hur som så va det den bästa kvällen på jäääävligt länge.

Idag ska vi till min moster. Mys.

Av Isabella - 7 december 2012 14:01

Stina Wollter, en konstnär jag aldrig får nog av. Hon är ljuvlig. Här är en bild av henne som skiljer sig från resten av hennes konst. Men ack, ack, ack så många gånger man stått och skämts i provrummen.

Googla gärna henne, hon är en riktig förebild
och inspiration.

Av Isabella - 7 december 2012 13:47

Hur gör man?

Jag går itu.

Igår skrek han i två timmar.

Han är missnöjd praktisk taget hela sin vakentid.

Jag är glad att han sover iaf. För det gör han, när han väl somnat, för det tar ungefär 3-4 timmar att få honom att somna för att sova längre än en kvart. Jag vill inte klaga, folk har det mycket värre än så här.

Men det är outhärdligt att se sitt barn skrika på det här sättet.

Han sov från halv tolv till halv sex i morse. Vilken lyx, att få sova på det sättet. Men när både han och vi är helt utmattade så är det så svårt att vara tacksam.

Jag skulle kunna vara vaken i princip dygnet
runt om han bara kunde få känna sig nöjd och tillfreds.

Igår va jag så uppstressad så jag spydde för
att han skrek. Jag gråter varje dag. (Det gjorde jag iofs med Elvis också, kan ha med hormoner att göra.)

Så, vi försöker peppa varandra här på munkhättevägen. Ibland funkar det och vi skrattar galet, ibland funkar det inte ett dugg och vi vill båda två bara lämna lägenheten för att gå och ta en bärs tillsammans istället.

Det jag har som mantra är att det går över. Snart kommer han kunna tala om vad som är fel och vi kommer kunna hjälpa honom. Snart.

Av Isabella - 7 december 2012 13:47

Hur gör man?

Jag går itu.

Igår skrek han i två timmar.

Han är missnöjd praktisk taget hela sin vakentid.

Jag är glad att han sover iaf. För det gör han, när han väl somnat, för det tar ungefär 3-4 timmar att få honom att somna för att sova längre än en kvart. Jag vill inte klaga, folk har det mycket värre än så här.

Men det är outhärdligt att se sitt barn skrika på det här sättet.

Han sov från halv tolv till halv sex i morse. Vilken lyx, att få sova på det sättet. Men när både han och vi är helt utmattade så är det så svårt att vara tacksam.

Jag skulle kunna vara vaken i princip dygnet
runt om han bara kunde få känna sig nöjd och tillfreds.

Igår va jag så uppstressad så jag spydde för
att han skrek. Jag gråter varje dag. (Det gjorde jag iofs med Elvis också, kan ha med hormoner att göra.)

Så, vi försöker peppa varandra här på munkhättevägen. Ibland funkar det och vi skrattar galet, ibland funkar det inte ett dugg och vi vill båda två bara lämna lägenheten för att gå och ta en bärs tillsammans istället.

Det jag har som mantra är att det går över. Snart kommer han kunna tala om vad som är fel och vi kommer kunna hjälpa honom. Snart.

Av Isabella - 6 december 2012 13:01

Jag vill blogga hela tiden. Men.

Mitt barn har kolik.

Han är antingen missnöjd, superledsen, hungrig eller sover. Inte djupt utan ryckigt och vaknar till emellanåt.

Mitt jag går sönder av detta. Jag har panik. Dagligen för att mitt barn minst en timme i streck skriker så luften tar slut. Tårarna rinner på honom. Han har galet ont. Tror jag? Det är ju inte så att man kan fråga honom direkt. Jag har lärt mig att hantera det någorlunda för någon dag sen. Men den
paniken jag känner går bara att jämföras med dödsångest.
Jag vet att det går över och bara några sekunder efter att han slutat skrika och lugnar ner sig så undrar både jag och sambo vad det var som kändes så jobbigt. "Så farligt ÄR det faktiskt inte..." Vi fnissar åt oss själva som är så löjliga.

Så bloggandet blir väl som det blir.

Sporadiskt.

Ps. Bilden är på Charlie's första skratt.

Av Isabella - 24 oktober 2012 19:54

Kom på att jag inte informerat om ultraljudet.

Dem mätte mini som är mer en maxi nu.

Han vägde uppskattningsvis i fredags 3800 gram, plus/minus 10%. Det känns, ska vi säga, spännande..?

Fy fan.

Jag går inte över en dag.

Jag tänker vägra.

Ska till barnmorskan på fredag igen för att mäta mage och kolla värden.

Av Isabella - 24 oktober 2012 19:50

Jag och sambo "nestar" för fullt här hemma. Det vill säga att vi bygger ett nest (engelska för bo) nu när mini/maxi är på ingång. Vi fixar och städar och plockar mest hela tiden.

Med tanke på att sambo är skengravid denna graviditet också så är det han som får stå för små-ätandet och hungern. Jag är inte ett dugg sugen på något alls. Han däremot är galet hungrig och sugen jämt. Skönt fördelat det där!

Vi har varit och hämtat tvillingvagnen nu också. Den som vi köpte beggnat för en sjukt billig peng. Jag kan säga att en kompis till mig betalade det dubbla för en likadan. Hehehe. Vi provåkte den lite till centrum. Den är underbar att köra. Så nu har jag rengjort den alá "rent hus". Elvis fick provsitta, men han ville hellre ligga i brorsan lilla åkpåse. Där låg han i en 20 minuter eller så och mös. Sötaste killen har vi!

Ja, thats all folks.

Nu väntar vi bara på mini. Kom uuuuuuuut!

Skapa flashcards