Senaste inläggen

Av Isabella - 17 augusti 2011 14:00

Jag tänkte som så här. Att jag har ingen lust att ringa runt till folk och bjuda in, för jag har ju hur mycket tid som helst och folk som jobbar och sysslar med annat diverse har inte det. Så om man vill pipa över och skaka tass med vispen så får man ringa. Jag är pigg och redo för alla äventyr världen har för sig, så jag pallar absolut besök. Elvis längtar säkert också efter att träffa alla.


Så, om man vill ses, så ring mig, 0723023010, så kirrar vi biffen. Sms funkar ju så klart också. :)

Av Isabella - 17 augusti 2011 11:06

Jag köpte en mössa till vispen, för 29.50:-, det börjar ju bli lite små-kyligt nu på kvällarna. Den är tunn, så han slipper svettas. Vi testade den när vi kom hem igen. Jag skrattade så jag tjöt. Elvis grimaserade för fullt.


  Hahaha! Liiite skepsis anar jag..?   Eller, näääää!


Tröjan har vi fått från morbror och Jennie. Det var nog sista gången han hade den på sig. Den är en magtröja och han ser ut som en i spicegirls när han har den på sig. Men fan va fin den är!

Av Isabella - 15 augusti 2011 17:35

Just nu efter att ha haft telefonen vid örat i fem timmar så är jag slut. Min röst är hes, munnen torr och svetten under armarna rinner till stora lökringar på tröjan.


Men fan vad jag mår bra. Som en tusensköna!

Av Isabella - 14 augusti 2011 10:23

Har jag inga ord för hur underbart det är att vara jag.

Av Isabella - 13 augusti 2011 10:33

Fy fan. Idag har jag räknat runt på mina skulder. Jag spyr. Jävla fan. Jag kommer aldrig bli skuldfri. I hela mitt liv. De bara växer och växer.


Det är inte ofta jag har panik över dem. Det är inte ofta jag låter skulderna få utrymme i mitt vackra liv. Men idag har dem stor plats och gör mig ledsen. Jag hatar att jag gjort så här mot mig själv och idag hatar jag innerligt att jag gjort detta mot min fina son. Idag gör det ont att jag gjort så här mot Elvis.


Jag ska verkligen lära min son hur man betalar räkningar och vad som händer om man inte gör det. Jag ska göra allt jag kan för att han ska förstå värdet i att betala skulder. Det ska vara noll-tolerans mot att klanta runt med pengar.


Det är ju ganska bra i detta tragiska, att jag förstår att jag vill så mycket mer för honom. Att jag vill lära honom bättre.

Av Isabella - 10 augusti 2011 11:22

Nu har vi bestämt oss för vad vispen ska heta.


Det blir Elvis Henrik Niklas Giorgi-Gustafsson.


Niklas efter min fina bror. Henrik efter min fina sambo. det blev många och långa namn, men skitsamma. Jag älskar dem.

Av Isabella - 7 augusti 2011 13:24

Nu har min dator nog gett upp. Den tar ett år att starta. Den vägrar koppla upp sig på nätverket så jag sitter med sladd för att komma upp på internet. Den vill inte använda explorer utan måste ha firefox. Det tar jävla tid att öppna sidor och hakar upp sig med lagom långa mellanrum så man måste starta aktivitetshanteraren för att tvångsstänga hela tiden. Jaja, hon är ju ganska gammal min lilla bettan. tror jag köpte henne 2007. I och för sig är hon bara fyra år, men jag tror inte laptops har så mycket längre livstid? Jaja.


Detta är ett riktigt i-landsproblem. Det får väl krångla lite och ta tid.

Av Isabella - 5 augusti 2011 21:03

Idag har jag och Elvan varit i stan igen. I pride-parken. Idag träffade vi en massa vänner till mig. Det var så härligt. Solen sken. Vi satt i skuggan och skrattade. Elvis låg i min famn och hölls av andra. Det var så härligt. Men. Men. Något liksom fattades mig. Jag tänkte lite på att det borde varit fler där. Fler av mina härliga kompisar.


Då helt plötsligt högg den där jävla sorgen i mig. Martin. Fina, fina Martin.


Det är när jag har som roligast han fattas mest. Fan att han inte fick träffa Elvis tänker jag mycket på dagarna. Det går verkligen inte en dag utan att jag önskar honom hos mig.


Ibland går jag runt och förhandlar för mig själv i huvudet. Då tänker jag att jag kan offra en massa saker jag har för att han ska komma tillbaka till oss som är här. Ibland tänker jag att jag kan ta på mig en massa saker om han bara, snälla, snälla, snälla rara kan komma och prata en stund med mig. Jag tänker att han åtminstone kan komma till mig i en dröm så jag kan få låtsas-va med honom ett tag.


Jag tänker på hans skratt, för att minnet av det inte ska försvinna. Jag tänker att han måste fortsätta att finnas hos mig och aldrig någonsin blekna.


Jag måste komma ihåg hur han stod utåt med foten med ena handen i byxfickan, den andra med en röda prince i och andades in häftigt genom näsan för att sen fnissa ut genom munnen. Han rättade sen till glasögonen genom att rynka ihop näsan.


Om jag tänker på varje detalj i hans levande, vackra själv så kanske det blir som att han aldrig lämnade mig.

Skapa flashcards